Ett problem eller ett problem?

Mcooker: bästa recept Om allt

Försök "Fixera" ett eller annat ordspråk och ordstäv, för att klargöra och klargöra dess betydelse påträffas ganska ofta. Detta beror på forntiden hos många ordspråk och ordstäv, delvis eller fullständig glömska deras bokstavliga betydelse, polysemi, som ibland låter dem tolkas på olika sätt.

Författaren B. Timofeev i boken "Säg vi rätt?" kallar en uppenbar, om än mycket gammal, snedvridning av den välkända frasen: "Jag blev som kycklingar i kålsoppan." "Som regel kokar de inte kålsoppa från kycklingar", skriver Timofeev. "Var hamnade då hanen (höns - i det gamla namnet) då? Det handlar om förvrängning av ett gammalt folkspråk: "Jag gick in i OSHIP som kycklingar".

Detta uttryck finns inte i någon av de förklarande och frasologiska ordböckerna. Ordböckerna från MI Mikhelson och DN Ushakov, ordböcker med fyra volymer och 17 volymer publicerade av vetenskapsakademin ger bara ett ordstäv att han blev som kyckling i kålsoppa, det vill säga i oväntade problem i en obehaglig situation. M.I.Mikhelson citerar som en illustration ett utdrag ur V.I.Dals berättelse: ”Du vet inte var du kommer att förlora. Han gick, gick och stötte på sin egen olycka och slog som kycklingar i kålsoppa: så circassierna tog honom med händerna levande - han sprang till jägaren och odjuret, och han sprang själv till dem..

Plockningen, som har uppstått på grundval av falsk etymologi (endast plockning eller plockning kunde ha erhållits från "plockning"), är redo som om den skulle förskjuta kålsoppan som ursprungligen fanns i den från ordspråket. Under tiden är en mer tillförlitlig tolkning av ursprunget till detta uttryck möjlig.

Faktum är att innan kycklingen kallades inte bara en manlig fjäderfä utan också en tupp av något spel (till exempel svartfågel). I ett antal uttryck fastnade jag som en räv i en fälla, som en hasselros i en virvel, etc., skämtsamt och ironiskt lät det som en kyckling i en kålsoppa (om en svartfågel). Dessutom kan det sista uttrycket ha en bokstavlig källa och också associerad med en snara. I gamla dagar fanns det en typ av fälla som klämde i benen på en fågel - en spik eller en nypa eller en nypa (det vill säga klämmor, tång, laster). Sådana fällor av delat trä placerades på fåglar, stora djur (rävar, björnar), ekorrar och martens. En oförsiktig jägares hand eller ben, en olycklig skogshuggare, kunde ha fallit i en shchap (eller en nypa), som en fälla. Detta gav upphov till ordspråket. "Att komma in i shchap - i täthet, i shchemy, i trubbel", - läst i V. I. Dahls ordbok. Så en originalversion av ordspråket: Jag blev fångad som kycklingar i shchap (i en nypa), vilket gav ett ljud och semantiskt spel på orden shchap - nypa - shchi.

Hitch eller bullshit Föreslår att man byter ut en hitch med en hitch, många anser dem ord av olika rötter och betydelser. I verkligheten är detta inte helt sant. I växling av vokaler e-i-o - "Noll ljud" de djupa antikens fonetiska förhållanden återspeglas. Det är naturligtvis klart att orden historiskt av samma rot, förankrade i olika vokaliseringar, kan uppfattas över tiden som halvrelaterade eller till och med lika främmande, som till exempel orden att riva - springa iväg - dra - mobbning - brinnande - nonsens (även om de alla går tillbaka till samma rot). Förresten, från samma rot bildas orden torv (vad som rippas av), ett hål (vad som rippas genom, rippas av) och väg (en passage rippat i skogen) från samma rot. Många talare tenderar att associera ordet by med ordet träd i sitt ursprung. I själva verket är här samma rot att riva. En by är en plats för en skog bosättning, där träd har rivits upp, rivits ut, bokstavligen "en rippad plats, åkermark." I moderna folkdialekter har det gamla ordet dor bevarats - "Jungfrujord höjd, ny" eller "by" (Lipin Dor, till exempel): dess förbindelse med verbet att riva - att riva ut är otvivelaktigt.

V. I. Dal i sin ordlista ger glöd och mobbning - för namnet på en misshandlad plats, en splinter på ett träd, liksom särskilt glöd och en kula (diminutiv för det - en mobbning) - för att beteckna en krok, hak, zastruga.Det finns också ett ordspråk: "Det finns inget problem, inget problem, allt är smidigt"... Dessutom låter den gamla skillnaden mellan orden mobbning (en splint i ett träd) och en hitch (sastruga, delning vid bearbetning av en bräda) tränga in i ordets ursprungliga betydelse. Det handlar inte om utskjutande knutar och splinter, utan om krokarna som finns kvar efter bearbetningen och om knutarna i brädet, som alltid är mycket svåra att justera. Ingen knut, ingen hitch - det betyder att allt bearbetas rent och förstklassigt material (inga knutar) får en spegelglans. Följaktligen är den figurativa användningen av ordspråket inte en enkel jämförelse, inte materialets kvalitet, utan ett bra jobb, en lysande prestation för ett företag eller uppgift. Så här ska uttrycket förstås utan problem, utan problem. Och detta är ytterligare ett exempel på levande bilder av ordspråk och ord, djup visdom och noggrannhet i innebörden i dem.

L. Skvortsov